Om epilepsi
Kort fakta om epilepsi
Varje år insjuknar 5 500 personer i epilepsi i Sverige. Cirka 4 000 vuxna och 1 500 barn. Totalt sett har cirka 81 000 personer epilepsi i Sverige varav 12 000 är barn.1-2 Av allvarliga neurologiska sjukdomar som kräver vårdkontakt och regelbunden behandling med läkemedel, är epilepsi den vanligaste.2
Detta är en generell text om epilepsi som vänder sig främst till vuxna.
Så fungerar epilepsi
För att få diagnosen epilepsi behöver du ha haft minst två epileptiska anfall som inte har utlösts av andra orsaker som exempelvis feber, förgiftningar, läkemedel, abstinens, metabola störningar eller våld mot hjärnan.3
Epilepsi innebär att man har en störning i hjärnans elektriska aktivitet. Under normala förhållanden finns en balans mellan nervcellernas stimulans och dämpning, vilket gör att hjärnan fungerar stabilt. Vid epilepsi är denna balans rubbad, vilket leder till att vissa nervceller blir överaktiva och skickar ut okontrollerade elektriska signaler.4–6
Det här händer i hjärnan vid epilepsi
Hjärnan består bland annat av miljarder nervceller. De arbetar med elektiska impulser i komplicerade nätverk och ”pratar” med varandra genom att frigöra så kallade signalämnen.4–5
Vid en elektrisk impuls i en nervcell frigörs ett visst signalämne som påverkar särskilda receptorer (mottagare) på nervceller i närheten. Då förändras den elektriska aktiviteten även i de dessa nervceller.5 På det sättet förs nervsignaler vidare mellan nervceller.
Signalämnen och receptorer har olika uppgifter. En del nervceller har till exempel till uppgift att stimulera till ökad elektriskt aktivitet medan andra har till uppgift att göra det motsatta och dämpa aktiviteten. Att dessa aktiviteter sker är en förutsättning för att du till exempel ska känna, tänka, se, höra och röra dig.5–6
När hjärnan fungerar som den ska, finns en balans mellan stimulerande och dämpande nervceller.6 Om du har epilepsi är den här balansen rubbad. Då är vissa nervceller överaktiva och när hjärnan förlorar kontrollen över överaktiviteten, blir det en urladdning och du får ett epileptiskt anfall.5
Epileptiska anfall
Symtom vid epilepsi har du medan anfallen pågår och en stund efteråt. Mellan anfallen kan du må som vanligt.7 Men själva sjukdomen kan påverka livet på ett större plan än bara vid anfall.
Epileptiska anfall kan skilja sig mycket mellan olika personer. Ett epileptiskt anfall kan vara kramper då man förlorar medvetandet under en kortare eller längre stund, det kan vara muskelryckningar men det kan också handla om en kort stunds frånvaro. Hos de flesta som har epilepsi är anfallen liknande varje gång, men det finns även de som får olika typer av anfall.5 Hur anfallet blir avgörs av var i hjärnan urladdningen uppstår. 7
Man brukar dela in epileptiska anfall i generaliserande och fokala anfall. 7
Generaliserande anfall
Vid generaliserande anfall störs plötsligt hjärnans elektriska aktivitet i båda hjärnhalvorna samtidigt och sprids sedan snabbt till stora delar av hjärnan.8
Generaliserande anfall brukar delas in i följande former:
Toniskt-kloniskt anfall (kallades tidigare Grand mal)
Ett toniskt-kloniskt anfall kan se ut ungefär så här:
Du slutar andas, läpparna kan bli blå under en kort stund och du har förlorar medvetandet. Du blir stel i hela kroppen, om du står upp när detta händer faller du handlöst. Inom 10–30 sekunder kan det börja rycka i armar och ben. Anfallet tar ofta runt någon minut och är sedan över.
Efter anfallet vaknar du gradvis. Du kan känna dig trött och tung i huvudet. Ofta är du förvirrad och har inget minne av själva anfallet. Du kan vara orolig och är aggressiv när du vaknar, men det brukar gå över. Dessa symtom efter anfallet kan du uppleva under allt ifrån några enstaka minuter till upp till flera timmar. Under anfallet kan du ha bitit sig i tungan och/eller kissat på sig och ibland har du träningsvärk i armar och ben.7–9Myoklont anfall
Ett myoklont anfall kan se ut ungefär så här:
Du har häftiga, korta (sekundsnabba) muskelryckningar oftast i armarna men ibland även i benen eller huvudet. Ofta rycker det i båda sidorna av kroppen samtidigt. Du är fullt medvetande vid ett myoklont anfall och kan berätta om det efteråt. 7–8Absens
Denna typ av epileptiska anfall innebär en kort stunds frånvaro och kan gå till ungefär så här:
Du är frånvarande under 5–15 sekunder. Det innebär att du avbryter det du höll på med och kanske stirrar tomt framför dig, verkar frånvarande och svarar inte på tilltal. Du är oftast helt omedveten om anfallet efteråt men är varken förvirrad eller påverkad. Du kan direkt fortsätta göra det du gjorde när anfallet startade. Kanske upplever du det som om du glömt vad du skulle säga. Denna typ av anfall kan komma flera gånger om dagen. 7–8
Om anfallet är långvarigt
Om anfallet varar längre än fem minuter, om du inte vaknar till ordentligt när kramperna är över eller om anfallen kommer så ofta att du inte hinner återhämta sig mellan dem – behöver du omedelbar sjukhusvård.10
Då behöver någon i din närhet ringa 112.
Fokala anfall
Vid fokala anfall störs hjärnans elektriska aktivitet lokalt i ena hjärnhalvan.11 Fokala anfall kan både upplevas och se väldigt olika ut. 7
Fokalt anfall utan medvetandepåverkan
Symtomen vid denna typ av anfall kan vara följande:
Du är vaken och kan uppleva ljusfenomen – som ett ljusklot eller ett blinkande ljus – obehagliga dofter eller få hörselupplevelser eller korta minnesbilder. Du kan få ryckningar, domningar eller pirrningar i ena halvan av kroppen. 7,12
Aura
När syn, hörsel, lukt eller känsel påverkas kallas det ibland för aura eller förkänning. 7
Fokalt anfall med medvetandepåverkan
Symtomen vid denna typ av anfall kan vara följande:
Till en början kan du vara medveten om vad som händer. Anfallet kan inledas med ryckningar i en kroppsdel eller som en aura för att sedan sprida sig och påverka medvetandet så att du blir mer avskärmad. Du kanske stirrar rakt fram, inte svarar på tilltal, plockar med händerna, gör grimaser eller smackar med läpparna. Du kanske vankar runt. Anfallet brukar pågå under ett par minuter och är sedan över. Medvetandet återkommer sedan successivt. Det tar bara några minuter innan du är som vanligt igen. Men du kommer oftast inte ihåg anfallet, förutom möjligen det som hände precis i början. 7,12Fokalt anfall som påverkar hela hjärnan
Om aktiviteten vid det fokala anfallet sprids ytterligare kan hela hjärnan påverkas. Det liknar då mer ett generaliserat tonisk-kloniskt anfall, men som startar med fokala symtom. Efter ett sådan här anfall kan du ibland minnas de första symtomen innan medvetandet påverkades. 7
Vad utlöser ett epilepsianfall?
Din livsstil påverkar hur sjukdomen yttrar sig. Förutom att ta din medicin bidrar även en regelbunden livsstil till ditt välmående. Det kan du påverka genom att äta en mångsidig kost, att sova ordentligt och att motionera.13
Risken att få ett epilepsianfall ökar om du: 9,14
inte har sovit ordentligt.
har feber (infektion).
är stressad.
använder alkohol, droger eller vissa läkemedel.
inte tar din medicin som du ska (enligt ordination från läkare).
Vad som utlöser epilepsianfall är ofta individuellt. Hos kvinnor kan till exempel hormonella faktorer påverka (vissa faser i menscykeln eller graviditet). I sällsynta fall kan blinkande ljus utlösa anfall, det är endast ett fåtal personer med epilepsi (färre än 10 procent) som är känsliga för blinkande ljus.9
Det är bra att försöka identifiera vilka faktorer som utlöser anfall hos dig.13 Om du skriver ner när anfallen kommer och vad du gjorde innan kanske du och din läkare kan identifiera ett mönster.15 Då kan du lättare hitta en livsstil som minskar risken för anfall, men det är samtidigt viktigt att inte undvika saker som du tycker om eller som gör dig glad.9, 13–14
Varför får man epilepsi
Epilepsi kan uppstå när som helst i livet och förekommer i alla åldrar.1,16 Störst risk att insjukna har barn som är under ett år och äldre personer som är över 65 år. De flesta studier visar att epilepsi är något vanligare hos män/pojkar än hos kvinnor/flickor, men skillnaden är liten.16
Det finns olika orsaker till att man får epilepsi. De vanligaste är genetiska, medfödda eller förvärvade hjärnskador.1 Sjukdomen är till viss del ärftlig, men risken att du skulle föra den vidare till eventuella barn är i de allra flesta fall mycket liten. Hos de flesta personer (cirka 40 procent) hittar man ingen bakomliggande orsak.1,8 Hos barn är orsaken oftast okänd och det är inte ovanligt att epilepsin läker ut.4
Källor
1) 1177 för vårdpersonal/Epilepsi
https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/vardforlopp/epilepsi/
2) Socialstyrelsen/Nationell utvärdering av vård vid epilepsi
https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/ebd4206cd02546fa99b300cc92a757bc/2021-1-7161.pdf
3) Viss/Kunskapsstöd/Epilepsi
https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/epilepsi
4) Neuro/Symtom vid epilepsi
https://neuro.se/diagnoser/epilepsi/symtom-vid-epilepsi/
5) 1177
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/yrsel-svimning-och-kramper/epilepsi/
6) Ågrenska (Svårbehandlad epilepsi)
https://www.agrenska.se/globalassets/agrenska.se/pdf/dokumentationer/01.familjevistelse-tga/svarbehandlad-epilepsi-2022-familjevistelse.pdf
7) 1177/Epilepsi
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/yrsel-svimning-och-kramper/epilepsi/
8) Internetmedicin/Epilepsi hos vuxna
https://www.internetmedicin.se/neurologi/epileptiska-anfallepilepsi-vuxna
9) Praktisk medicin
https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/epilepsi-2/
10) Hälsobyn/långvariga anfall
https://www.terveyskyla.fi/sv/hjarnhuset/hjarnsjukdomar/epilepsi/typer-av-epilepsianfall/langvarigt-epilepsianfall
11) Hälsobyn/Generealiserinade anfall
https://www.terveyskyla.fi/sv/hjarnhuset/hjarnsjukdomar/epilepsi/typer-av-epilepsianfall/generaliserade-epilepsianfall
12) Region Stockholm/Kunskapsstöd för vårdgivare
https://kunskapsstodforvardgivare.se/omraden/akut-vard/behandlingshandbocker/akut-internmedicin/neurologi---epilepsi/neurologi---epilepsi
14) 1177 för vårdpersonal/Kliniskst kunskapsstöd
https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/epilepsi/?selectionCode=profession_primarvard
15) Neuro
https://neuro.se/diagnoser/epilepsi/att-leva-med-epilepsi/
16) Läkartidningen
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2018/05/epilepsins-orsaker-forekomst-och-prognos/