Att få diagnosen epilepsi
Kort bakgrund om epilepsi
I hjärnan finns nervceller som skickar signaler till varandra. När allt fungerar som det ska är det balans mellan aktiverande och dämpande signaler. Vid epilepsi rubbas den balansen. Då kan vissa nervceller bli överaktiva och skicka ut för många elektriska signaler, vilket kan leda till ett anfall.2 Alla sjukdomar och skador i hjärnbarken kan rubba den här balansen och leda till epileptiska anfall. Det behöver inte betyda att man får diagnosen epilepsi.3
Epilepsi kan bero på olika saker. Det kan vara allt från medfödda sjukdomar, hjärntumör och stroke. Man kan även få epilepsi till följd av skallskador. Men för ungefär hälften av alla fall av epilepsi vet man inte vad orsaken är.4
Man kan drabbas av epilepsi när som helst i livet. Risken är dock störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder.4
Då ställs diagnosen epilepsi
Diagnosen epilepsi brukar ställas efter två oprovocerade epileptiska anfall. Med oprovocerat anfall menar man att det inte finns andra förklaringar till anfallet som exempelvis feber, läkemedel, förgiftningar, abstinens eller våld mot hjärnan.1,3,5
Risken att få ett nytt anfall efter det första oprovocerade anfallet, bedöms vara runt 40 procent och 70 procent efter det andra oprovocerade anfallet. Därav ställs oftast diagnos efter två oprovocerade epilepsianfall.6
Om man bedömer att risken för återfall är mycket hög kan diagnosen ställas efter ett enda fall.1,5–6
Viktigt
Det är viktigt att få diagnos så snart som möjligt för att snabbt kunna påbörja behandling.1
Då ska du söka vård?
Om du får ett oprovocerat krampanfall (och inte haft det tidigare) ska du direkt kontakta vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om de inte har öppet, sök vård på akutmottagning. Du kan även ringa 1177 och få sjukvårdsrådgivning gällande symtom eller var du kan söka vård.4
Om du inte har uppenbara krampanfall men ändå misstänker att du har epilepsi ska du kontakta din vårdcentral.4
Här kan du läsa mer om symtom vid epilepsi och olika typer av anfall >>
Då är det bråttom
Om någon får ett anfall som varar fem minuter eller längre.
Om den som haft ett anfall inte vaknar till ordentligt när kramperna är över.
Om du ser något av dessa två ovan, ring omedelbart 112!4
Så går utredningen till
Vägarna till diagnos kan se olika ut, på samma sätt som att sjukdomen yttrar sig väldigt olika hos olika personer. Här beskrivs hur vägen till diagnos bör se ut, enligt Socialstyrelsens rekommendationer.
1. Den första vårdkontakten
Den första kontakten med vården sker ofta på akutmottagningen.
Du blir undersökt av en läkare och du eller en närstående (som var med under anfallet) får berätta vad som har hänt och hur anfallet gick till. Om läkaren bedömer att en epilepsiutredning är motiverad, kan du eventuellt få göra EEG och MR.1 (Läs mer om EEG och MR nedan.)
När du återhämtat dig från anfallet får du åka hem.4
Man vill utreda skyndsamt efter det första oprovocerade anfallet. Så här startar utredningen. I det här skedet vill man utesluta andra orsaker som tumör, inflammation och blödning. Man vill bedöma risken för fler anfall och avgöra om behandling behöver startas direkt.
2. Kontakt med sjuksköterska
Enligt Socialstyrelsen bör du erbjudas kontakt med en epilepsisjuksköterska inom två dagar efter din första vårdkontakt. Epilepsisjuksköterskan har god kunskap om epilepsi och kan ställa frågor om anfallet/anfallen, fråga om din sjukdomshistoria, ge information och stöd. Hen kan även bedöma hur snabbt du behöver träffa en läkare med erfarenhet av epilepsi, ofta en neurolog, eller någon annan i epilepsiteamet.1
Neurolog
Läkare som är specialist på nervsystemets sjukdomar4
3. Läkarbedömning
Du får träffa en läkare med erfarenhet av epilepsi, vanligtvis en neurolog. Det bör ske inom fyra veckor. Om EEG och MR har gjorts vid första vårdbesöket (ofta akutmottagning) får läkaren tillgång till dessa svar.
Under läkarbesöket går man igenom:
hur du upplever anfallet
din medicinska historia
eventuella utlösande faktorer
om man behöver göra fler undersökningar för att ta reda på om det är epilepsi som utlöst anfallet/anfallen eller om det är något annat.1
Det är vanligt att inte minnas något av ett epileptiskt anfall efteråt, det är därför bra att ta med en person till läkarbesöket som har sett anfallet och som kan beskriva för läkaren vad som hände.4
4. Undersökningar
Två viktiga undersökningar som brukar användas vid diagnostik av epilepsi är EEG och MR.
EEG (elektroencefalografi) är en undersökning som mäter hjärnans elektriska aktivitet.
Små sensorer (elektroder) sätts fast på huvudet med klister eller en mjuk mössa. Det finns flera olika sorters EEG-undersökningar som kan göras när du är vaken eller sover. Undersökningen är smärtfri.7
När man har epilepsi kan vissa nervceller vara överaktiva. Med hjälp av EEG kan man se typiska förändringar i hjärnans elektriska aktivitet som talar för epilepsi.8
MR (magnetisk resonanstomografi) är en undersökning med magnetkamera som tar detaljerade bilder av hjärnan med hjälp av magnetfält och radiovågor (vid MR används inte röntgenstrålning).9
Man ligger på en brits som förs in i en kort tunnel som är öppen i båda ändar. Magnetkameran låter högt och man behöver ha hörlurar som dämpar ljudet. Det är viktigt att ligga stilla för att bilderna ska bli tydliga. Undersökningen är smärtfri.9
MR-undersökningen är viktig för att ställa rätt diagnos och för att förstå orsaken till anfallen.10
5. Diagnos
Epilepsi är en klinisk diagnos, där många olika faktorer behöver vägas samman. Läkare ställer diagnosen baserat på din och/eller närståendes berättelse och er beskrivning av anfallet, prover och undersökningar samt information om tidigare sjukdomar eller hjärnskador.1
Diagnos ställs vanligtvis efter två oprovocerade anfall, men utredningen startar som sagt redan efter första anfallet. I de fall då risken för nya anfall anses vara extra stor kan diagnosen ställas redan efter första anfallet.1
6. Uppföljning
När du fått diagnosen epilepsi bör du gå på regelbunden uppföljning hos läkare (med kunskap om epilepsi). Under ett sådan uppföljningsbesök pratar ni bland annat om eventuell anfallsfrekvens, hur behandling fungerar, prognos, utbildning- och yrkesrelaterade aspekter, kognitiva svårigheter, psykiskt mående med mera. Det är viktigt att du får den information du behöver och chans att ställa dina frågor vid besöket. Det kanske också finns behov av ytterligare utredning (avancerad utredning) eller stöd från någon i epilepsiteamet.1
Det är viktigt att du får regelbunden uppföljning under de fem första åren efter diagnos. Enligt Socialstyrelsen bör du få minst ett besök per år även om du inte har anfall. Har du anfall, trots behandling, behöver du ha tätare kontakt med hälso- och sjukvården. Ofta behövs även insatser från andra professioner än läkare.1
Grunden för god vård vid epilepsi är att du får de insatser som du behöver, anpassade efter dig och din sjukdom. I det ingår även utvärdering och uppföljning med vårdplaner och mål.1
Det råder i dagsläget brist både på epilepsisjuksköterskor och läkare med rätt kompetens. Rutiner ser olika ut över landet och uppföljning sker ofta mer sporadiskt.1
Vad innebär det att få diagnosen epilepsi?
Att få diagnosen epilepsi kan påverka livet på väldigt många sätt.
Inledningsvis kan diagnosen vara livsomvälvande och innebära en chock. Det kan kännas som att hela livet ställs på ända.3 Både du själv och dina närstående påverkas på olika sätt.1 Det kan ta tid att bearbeta och du och dina när stående kan behöva stöd och hjälp.
Internationellt kallas epilepsi ibland ”the epilepsies” (epilepsierna)11 eftersom det finns så många olika typer12 av epilepsi som yttrar sig så olika hos olika personer. Det innebär ju också att sjukdomen påverkar olika personer på olika sätt.
Forskning visar dock att de flesta inte låter sig hindras av epilepsin. De har yrken allt från läkare till lagerarbetare och de har familj. De har utvecklat sina strategier för att klara livet.13
Källor
1) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019.
Hämtad: 18FEB2026.
2) Neuroförbundet. Symtom vid epilepsi [Internet]. Stockholm: Neuroförbundet. Tillgänglig från: https://neuro.se/diagnoser/epilepsi/symtom-vid-epilepsi/
Hämtad: 18FEB2026.
3) Neuroförbundet. Få diagnos vid epilepsi [Internet]. Stockholm: Neuroförbundet. Tillgänglig från: https://neuro.se/diagnoser/epilepsi/faa-diagnos-vid-epilepsi/
Hämtad: 12FEB2026.
4) 1177 Vårdguiden. Epilepsi [Internet]. Stockholm: Sveriges regioner. Tillgänglig från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/yrsel-svimning-och-kramper/epilepsi/
Publicerad/reviderad: 29AUG2022. Hämtad: 12FEB2026.
5) VISS – Vårdinformation i Storstockholm. Epilepsi [Internet]. Stockholm: Region Stockholm. Tillgänglig från: https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/epilepsi
Publicerad/reviderad: OKT2018. Hämtad: 13FEB2026.
6) Internetmedicin. Epileptiska anfall/epilepsi – vuxna [Internet]. Göteborg: Internetmedicin. Tillgänglig från: https://www.internetmedicin.se/neurologi/epileptiska-anfallepilepsi-vuxna
Publicerad/reviderad: 01MAR2025. Hämtad: 16FEB2026.
7) 1177 Vårdguiden. EEG – elektroencefalografi [Internet]. Stockholm: Sveriges regioner. Tillgänglig från: https://www.1177.se/undersokning-behandling/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/matningar/eeg--elektroencefalografi/
Publicerad/reviderad: 24JAN2024. Hämtad: 18FEB2026.
8) Epilepsy Action. EEG (electroencephalogram) [Internet]. London: Epilepsy Action. Tillgänglig från: https://www.epilepsy.org.uk/info/diagnosis/eeg-electroencephalogram
Publicerad/reviderad: FEB2026. Hämtad: 18FEB2026.
9) 1177 Vårdguiden. MR-undersökning med magnetkamera [Internet]. Stockholm: Sveriges regioner. Tillgänglig från: https://www.1177.se/undersokning-behandling/undersokningar-och-provtagning/bildundersokningar-och-rontgen/MR-undersokning-med-magnetkamera/
Publicerad/reviderad: 28MAR2025. Hämtad: 18FEB2026.
10) Epilepsy Foundation. Brain imaging [Internet]. Landover (MD): Epilepsy Foundation. Tillgänglig från: https://www.epilepsy.com/diagnosis/brain-imaging
Publicerad/reviderad: NOV2013. Hämtad: 18FEB2026.
11) National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS). Epilepsy and seizures [Internet]. Bethesda (MD): National Institutes of Health. Tillgänglig från: https://www.ninds.nih.gov/health-information/disorders/epilepsy-and-seizures
Publicerad/reviderad: 07APR2025. Hämtad: 18FEB2026.
12) Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G, Connolly MB, French J, Guilhoto L, et al. ILAE classification of the epilepsies: position paper of the ILAE Commission for Classification and Terminology. Epilepsia. 2017;58(4):512-21. doi:10.1111/epi.13709.
Publicerad/reviderad: 08APR2017. Hämtad: 28APR2026.
13) Örebro universitet. Det går att leva ett bra liv med epilepsi – visar forskning utifrån unik data [Internet]. Örebro: Örebro universitet; 2019. Tillgänglig från: https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2019/det-gar-att-leva-ett-bra-liv-med-epilepsi-visar-forskning-utifran-unik-data/
Publicerad/reviderad: 10DEC2029. Hämtad: 18FEB2026.
Foto: iStock
MAT-SE-0070-NP May 2026