Behandling vid epilepsi
Då får du behandling för epilepsi
Behandling av epilepsi är symtomatisk, det finns alltså ingen botande behandling, utan man behandlar symtomen. Till symtom räknas epileptiska anfall.1
Målet med behandlingen är att anfallen ska upphöra utan att ge besvärande biverkningar.1 Man behöver därmed alltid väga fördelarna med den aktuella behandlingen mot nackdelarna som exempelvis kan vara biverkningar.2 Biverkningarna ska ju inte ge större besvär än anfallen.3
Då finns det skäl att behandla
Grundregeln är att man behandlar efter två oprovocerade anfall, men ett oprovocerat anfall kan räcka om man bedömer att risken för ytterligare anfall är stor.1 Av dem som fått ett första oprovocerat anfall är det knappt hälften som får fler anfall. Det är därför vanligt att man avvaktar med att sätta in behandling. Enligt undersökningar är risken att få ett tredje anfall sedan minst 60 procent.2
Ibland finns skäl att sätta in behandling även efter ett första anfall. Det kan till exempel vara om risken för nya anfall är väldigt hög. Det kan även gälla om det inträffat skador vid första anfallet med kramper och medvetslöshet och att du som patient vill undvika allvarliga följder om du drabbas av nya anfall. Här kan olika personer ha olika önskemål och det är viktigt att dessa beaktas i dialogen med läkaren när beslut kring behandling ska fattas.2
Vad menar vi?
Oprovocerat anfall = anfall som utlöses utan känd orsak.
Provocerat anfall = anfallet inträffar i samband med provocerande omständigheter (exempelvis vid akuta sjukdomar som påverkar hjärnan som till exempel extremt lågt blodsocker eller kraftig saltbrist i blodet).2
Då finns skäl att avvakta/inte sätta in behandling
Om ditt anfall varit provocerat, det vill säga om ditt anfall inträffat i samband med kraftigt provocerande omständigheter, behövs ingen epilepsibehandling sättas in. Om anfallen varit lindriga kan det också vara skäl att avvakta behandling.2
Behandling anpassad för dig
När läkaren ska välja en lämplig läkemedelsbehandling för dig tar hen hänsyn till ett antal faktorer som rör din epilepsisjukdom, din hälsostatus och rörande behandlingen (se faktarutan nedan). Val av läkemedel styrs från vilken typ av anfall du har. Andra faktorer av betydelse är ålder, kön, andra samtidiga sjukdomar och om du tar några andra läkemedel. Som nämnt ovan ska beslut kring behandling tas i samråd med dig.2
Faktorer att beakta vid läkemedelsval
Epilepsi
anfallstyp
epilepsisyndrom
etiologi
Patient
ålder
kön
samsjuklighet
samtidig läkemedelsbehandling
graviditetsaspekter
biverkningskänslighet
Farmakologi
biverkningsprofil
interaktionspotential
tid till effektiv dos
beredningsformer
Anpassad efter: Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av epilepsi – behandlingsrekommendation. Stockholm: Läkemedelsverket; 2019
Vad menar vi?
Epilepsisyndrom = Det finns flera olika typer av epilepsisyndrom. Man talar om ett specifikt epilepsisyndrom när det finns ett visst mönster i sjukdomsbilden där anfallen, symtomen, förändringarna i hjärnans struktur (EEG-fynden) och orsakerna hör ihop. 4
Etiologi = orsaken till att en sjukdom eller tillstånd uppstår.
Läkemedelsbehandling
Man behandlar epilepsi i första hand med läkemedel. Om läkemedelsbehandling inte fungerar kan man prova andra metoder.
Förebyggande läkemedelsbehandling
Det finns över 20 olika läkemedel för behandling av epileptiska anfall, de har alla lite olika effekt och lite olika typer av biverkningar.5 De kan finnas i olika former som tabletter, krossbara tabletter, kapslar och i flytande form.6
Läkemedlen minskar den elektriska retbarheten i hjärnan vilket medför att anfallen inte uppstår lika lätt. De här läkemedlen har alltså en förebyggande effekt och minskar risken för anfall, så länge du tar medicinen.5
Man brukar inleda med ett läkemedel (monoterapi). Det brukar räcka för de flesta för att bli anfallsfria. Om du ändå skulle få anfall trots behandling med det första läkemedlet, kan läkaren välja att prova med en annan monoterapi. Skulle det inte heller fungera kan du få en kombinationsbehandling av flera läkemedel.1
Dos
När beslut tagits kring vilken behandling du ska få, behöver en dos utprovas som passar för dig och dina förutsättningar. Rätt dos varierar från person till person och påverkas av hur kroppen tar upp och tar hand om läkemedlet men också hur svår epilepsi man har. Målet är att hitta en dos som – så långt som möjligt – enbart påverkar hjärnans överaktiva nervceller utan att påverka övriga hjärnfunktioner eller andra delar av din kropp.2
Halten av läkemedel i blodet är det som avgör vilken effekt du får av läkemedlet. Den kan skilja från person till person även om man får samma dos.2
Man strävar efter att ge en så låg dos som möjligt men läkemedlet ska samtidigt ha effekt, på så sätt minskar även risken för biverkningar. Man trappar därför långsamt upp dosen för att hitta den bästa balansen där man uppnår tillräcklig effekt men får inga eller så få biverkningar som möjligt.1
Det är viktigt att ta medicinen regelbundet varje dag så att halten av läkemedel hålls på en jämn nivå i blodet. Ofta tar du din medicin två gånger per dygn, ibland tre gånger per dygn. Om du skulle missa att ta en dos kan risken att få anfall öka. Rådgör med din läkare eller sjuksköterska om du missat att ta ditt epilepsiläkemedel.
Det kan ta tid innan behandlingen har effekt. Det är bra att vara inställd på att du kommer behöva ta ditt läkemedel under en ganska lång period innan du märker om antalet anfall minskar.3
Läs mer om Läkemedelsföljsamhet i rutan längre ner i texten.
Biverkningar
De flesta som tar läkemedel för behandling av epileptiska anfall får få eller lindriga biverkningar. En del får inga biverkningar alls. Om du får biverkningar uppstår de ofta i samband med att behandlingen startar, innan kroppen vant sig vid läkemedlet,6 men biverkningar kan även uppkomma långt senare.
Det kan röra sig om många olika typer av biverkningar som exempelvis huvudvärk, balansproblem, yrsel, skakningar, darrningar i händerna, synstörningar eller hudutslag. Under de första veckorna av behandlingen är det vanligt att bli trött, illamående och/eller yr. Risken för biverkningar minskar om man ökar dosen långsamt. Eventuella biverkningar brukar gå över efter ett tag.3
Prata genast med din läkare om du skulle få allvarliga biverkningar.3
Läkemedelsbehandling av pågående anfall
Oftast slutar ett epileptiskt anfall av sig själv inom några minuter utan att ha orsakats någon skada på kroppen. Anfall som pågår för länge kan vara skadliga eller ibland till och med livshotande. Man brukar sätta gränsen vid fem minuter. Vid anfall som pågår längre än fem minuter kan annan typ av läkemedelsbehandling behövas för att bryta anfallet.5
För att bryta anfall som inte går över självmant, använder man ofta läkemedel som dämpar aktiviteten i hjärnans nervceller. Ibland kan man få denna typ av läkemedel i hemmet och ibland på sjukhus.3
Anfall som pågår mer än fem minuter är inte alltid livshotande. Prata med din läkare om vad som gäller för dig och den typ av anfall som du har.
Biverkningar
Att bli trött, dåsig och yr är vanligt vid den här typen av behandling. Man kan också känna sig darrig, prata sluddrigt eller få huvudvärk. Besvären brukar gå över efter någon timme.3
Fungerar läkemedelsbehandlingen?
De flesta blir anfallsfria under behandling, det gäller huvudsakligen läkemedelsbehandling.7 Långtidsuppföljningar visar att 65–85 procent av alla personer med epilepsi uppnår långvarig anfallsfrihet med behandling och att cirka 70 procent av dessa framgångsrikt också kan avsluta läkemedelsbehandlingen.1 Behandlingen avslutas då med stegvis nedtrappning.5
En del behöver fortsätta med behandlingen livet ut.5
Det finns dock de som har så svår epilepsi att de fortsätter att få täta anfall, trots intensiv behandling.5 Man uppskattar att cirka 30 procent av alla som insjuknar i epilepsi har anfall trots systematiska behandlingsförsök.7 Om du har provat två olika läkemedel mot epilepsi, som är korrekt valda och som tagits i tillräckliga doser, och ändå inte blir anfallsfri, säger man att du är läkemedelsresistent. Då är chansen att du ska bli anfallsfri med andra läkemedel också relativt liten.8
Generellt sett är den största orsaken till att läkemedel inte fungerar bristande följsamhet.9 Med följsamhet menar man om man tar sitt läkemedel enligt läkarens ordination (se faktaruta nedan).
Läkemedelsföljsamhet
Hur väl du som patient följer läkarens anvisningar gällande ditt läkemedel, kallas följsamhet. Det handlar om att du hämtar ut och tar ditt läkemedel samt att du följder läkarens ordination gällande när, hur ofta och hur mycket läkemedel (dos) du ska ta. Till följsamhet hör också att hela behandlingen tas och att du inte avslutar din behandling utan samråd med behandlande läkare.10
Cirka 40–60 procent av alla patienter tar inte sina läkemedel som läkaren ordinerat. Det kan vara medvetet eller omedvetet och gäller alla ålders- och sjukdomsgrupper, även vid allvarliga sjukdomar som cancer eller epilepsi.
Orsaker till bristande följsamhet kan handla om många olika saker. Det kan vara allt från dålig ekonomi, bristande information, bristande motivation, glömska eller att man upplever sig ha mindre besvär av sin sjukdom.9
Behandling och graviditet
Medicineringen behöver anpassas i god tid innan graviditet och det är mycket viktigt att den som vill bli gravid och som har en läkemedel för behandling av epileptiska anfall får information om risker med anfall under graviditeten. Vissa epilepsiläkemedel kan ge svåra fosterskador.
Prata med din läkare i god tid innan du försöker bli gravid.11
Tänk på att…
… behandlingen fungerar bara så länge du tar den.2
… inte sluta tvärt att använda ett epilepsiläkemedel. Ska du trappa ner eller avsluta behandlingen behöver det göras stegvis i samråd med läkare. Slutar man plötsligt kan man få anfall som ibland är svåra att stoppa.2
Andra typer av behandlingar
Läkemedelsbehandling fungerar för de flesta, men inte för alla. Då kan det finnas andra behandlingsalternativ som kirurgi, vagusnervstimulering, djup hjärnstimulering och ketogen kostbehandling.
Operation
Hos personer med fokal epilepsi som är svår att behandla med läkemedel kan man överväga operation.5
Läs mer om olika typer av epilepsi här >>
Inför en sådan operation görs en omfattande utredning. Man behöver bland annat ta reda på var i hjärnan anfallen startar och undersöka hjärnans funktioner. Det görs med hjälp av olika typer av undersökningar. Det man vill undersöka är om det är möjligt att operera bort den delen av hjärnbarken som orsakar anfallen. En grupp experter med olika specialkunskaper värderar sedan resultaten och gör en samlad bedömning om operation är möjligt.5 För att en sådan operation ska kunna genomföras måste ett operabelt område identifieras och det måste vara säkert att operera utan att man riskerar att skada viktiga funktioner.12 Det kan ta ett halvår innan utredningen är klar.5
Själva operationen kan ta några timmar och ofta är du kvar på sjukhuset i ungefär en vecka efter operationen. Därefter kan du behöva vara sjukskriven i flera månader för att återhämta dig. Många blir helt fria från anfall eller får en betydande minskning av anfallen efter en operation.5
Vagusnervstimulering
Vid svårbehandlad epilepsi kan ibland vagusnervstimulering (VNS) erbjudas.5 Metoden är i första hand en tilläggsbehandling och erbjuds framför allt till personer med fokalepilepsi där operation inte är möjlig.13 Metoden går ut på att påverka hjärnan genom att stimulera vagusnerven (som går genom halsen) med elektriska impulser. Det görs genom att man opererar in en liten impulsgenerator/pacemaker med batteri nedanför nyckelbenet. Från den går en sladd, under huden, som leder elektriska impulser från pacemakern till nerven på vänster sida av halsen. Pacemakern kan programmeras av läkaren så att den avger impulser av varierande frekvens och styrka.5
Det är oklart hur detta påverkar hjärnan vid epilepsi, men ungefär hälften av dem som får prova VNS får färre anfall. 5
Djup hjärnstimulering, DBS
Djup hjärnstimulering, eller DBS som det kan förkortas, kan övervägas i de fall då läkemedelsbehandling inte fungerar och kirurgi inte är möjlig.12 DBS fungerar som ett komplement till annan behandling, vanligtvis läkemedel, och kan vara aktuell hos personer som har fokala anfall med medvetandepåverkan.13 Denna typ av anfall kan ha väldigt olika symtom och starta från flera olika ställen. De har gemensamt att de ofta sprider sig via väldefinierade nätverk i hjärnan. Med hjälp av elektrisk stimulering av noder i de här nätverken kan man påverka impulsflödet, inklusive spridning och anfallsaktivitet.12
Metoden är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man opererar in två elektroder i de främre delarna av hypotalamus (den del av hjärnan som hanterar information mellan nervceller). Elektroderna får sedan elektriska impulser från en dosa som liknar en pacemaker för att påverka hjärnans aktivitet och därmed försöka minska antalet anfall. Ingreppet görs av neurokirurger.13 Om metoden skulle visa sig inte ha effekt kan elektronerna tas bort.14
Ketogen kostbehandling
För personer som har svår och läkemedelsresistent epilepsi kan ketogen kostbehandling vara ett alternativ. Detta är en etablerad behandlingsmetod som primärt har erbjudits till barn och ungdomar13, men som förekommer i allt större utsträckning även till vuxna8.
Kostbehandlingen är vanligtvis ett komplement till befintlig läkemedelsbehandling, men kan i vissa fall medföra att läkemedelsbehandlingen kan trappas ner. Ketogen kostbehandling har använts för behandling av epileptiska anfall i över hundra år, men än idag är de exakta mekanismerna bakom behandlingen fortfarande okända.8
Dieten är noggrant beräknad och består av en hög andel fett, det dagliga behovet av protein samt minimalt med kolhydrater.13
Exempel
Fett: Merparten av kosten består av den allra fetaste maten som vispgrädde, olja, majonnäs och smör.
Protein: Livsmedel med hög halt protein ingår till viss mängd. Det kan exempel vara ägg och kött.
Kolhydrater: En mindre mängd av frukt och grönsaker ingår ofta, medan pasta, bröd, potatis och liknande vanligen inte ingår alls. 8
Syftet med dieten är att försätta kroppen i ett svältliknande tillstånd för att den ska börja bilda ketonkroppar.8 Ketonkropparna bildas från nedbrutet fett och transporteras till kroppens celler och över blodhjärnbarriären. Ketonkropparna kan användas som en alternativ energikälla i hjärnan13 i stället för glukos (från kolhydrater) som är hjärnans primära energikälla.15 När ketonkropparna används som energi sker flera processer i kroppen som gör att de epileptiska anfallen kan minska. 8
Ungefär tio procent av de som startar ketogen kostbehandling blir anfallsfria och hos omkring hälften halveras anfallen. 8
Ketogen kostbehandling är en behandling som ställer stora krav på omgivningens stöd och engagemang, både från närstående och vårdteam med bland annat dietist.5
Läs mer om ketogen kost här >>
Källor
1) Läkemedelsverket
https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsrekommendation-epilepsi.pdf (sid 4)
Publicerad/reviderad: 2019. Hämtad: 18AUG2025.
2) Neuro
https://neuro.se/diagnoser/epilepsi/behandling-vid-epilepsi/
Sidan ej daterad. Hämtad: 21AUG2025.
3) 1177/Läkemedel vid epilepsi
https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-epilepsi/
Publicerad/reviderad: 09SEP2022. Hämtad: 09SEP2025.
4) ILAE (International League Against Epilepsy)/Epileptica
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/epi.17237
5) 1177
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/yrsel-svimning-och-kramper/epilepsi/
Publicerad/reviderad:29AUG2022. Hämtad:18AUG2025.
6) Svenska Epilepsiförbundet
https://www.epilepsi.se/om-epilepsi/behandling/behandling-lakemedel/
Ej daterad. Hämtad: 09SEP2025.
7) 1177 för vårdpersonal
https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/vardforlopp/epilepsi/
Publicerad/reviderad: 09JUN2023. Hämtad: 05SEP2025.
8) Epilepsiförbundet
https://www.epilepsi.se/om-epilepsi/behandling/ketogen-kost/
Ej daterad. Hämtad: 08SEP2025.
9) Läkemedelsboken
https://lakemedelsboken.se/generella-kapitel/rationell-lakemedelsanvandning/behandlingsplanen-och-uppfoljningen/#:~:text=av%20patienten%20sj%C3%A4lv.-,D%C3%A5lig%20f%C3%B6ljsamhet%20(compliance)%20%C3%A4r%20vanlig,sjukdomar%20s%C3%A5som%20epilepsi%20eller%20cancer.
Publicerad/reviderad: 24SEP2024. Hämtad: 05SEP2025.
10)EUPATI
https://toolbox.eupati.eu/resources/lakemedelsfoljsamhet/?lang=sv
Publicerad/reviderad: 08FEB2021. Hämtad: 05SEP2025
11)Neuro
https://neuro.se/diagnoser/epilepsi/behandling-vid-epilepsi/
Ej daterad. Hämtad 09SEP2025.
12)Neurologi i Sverige
https://www.neurologiisverige.se/behandling-av-epilepsi-med-med-djup-hjarnstimulering/
Publicerad/reviderad: 10DEC2015. Hämtad: 09SEP2025.
13)Läkartidningen
https://lakartidningen.se/vetenskap/andra-behandlingsalternativ-vid-svarbehandlad-epilepsi/
Publicerad/reviderad: 22MAJ2028. Hämtad: 08SEP2025.
14)Akademiska sjukhuset, Uppsala
https://via.tt.se/pressmeddelande/3272565/akademiska-forst-med-djup-hjarnstimulering-vid-svar-epilepsi?publisherId=3235843
Publicerad/reviderad: 15JAN2015. Hämtad: 09SEP2025.
15)Livsmedelsverket
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/
Publicerad/reviderad: 17JAN2025. Hämtad: 09SEP2025.
MAT-SE-0045-NP Dec 2025